Rörelse

 

BARNverkets inlägg om Rörelse

 

 

Stillasittande och ökad skärmtid - ett riskfyllt experiment?

 

Svenska barn och unga spenderar allt mindre tid i rörelse och allt mer tid framför skärmar av olika slag. Vad får detta för konsekvenser när det kommer till barns och ungas utveckling, hälsa och välbefinnande? ( BARNverket,  juni 2019)

Ann-Christine Sollerhed, Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa vid Högskolan i Kristianstad

 

 

86% av svenska skolelever rör sig för lite

 

Ny rapport från folkhälsomyndigheten visar nu att endast 14 % av svenska skolelever rör på sig så mycket som de behöver enligt WHO´s rekommendationer, det vill säga en timme per dag. Nu måste samhällsplanerare, kommuner, förskolor och skolor skapa tillräckligt med ytor och rum för barns rörelseglädje och motoriska utveckling, och fysisk aktivitet, inne och ute. (BARNverket, jan 2019)

 

Forskares rekommendationer för fysisk aktivitet

 

Forskarna är eniga om att fysisk aktivitet är positivt för barns hjärnor och skolprestationer. Detta skriver Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, i sin artikel från en konsensuskonferens 2016, med 24 forskare inom området Effekter av fysisk aktivitet för barn och unga. (BARNverket, feb 2017)

Ingegerd Ericsson,
Docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola

 

 

Träna ”hjärna” i skolan

 

Hjärnan är det mest fulländade organet i vår kropp. Den har en fantastisk förmåga att anpassa sig men kräver utmaningar och träning för ett livslångt och framgångsrikt lärande. Därför är det viktigt att skolorna ger möjlighet till daglig fysisk aktivitet och rörelseglädje. (BARNverket, jan 2016)

Lina Bunketorp Käll,
förälder, hjärnforskare och sjukgymnast

 

 

Från magläge till rörelseglädje 

 

Från magläge till rörelseglädje – eller till stillasittande med smarta telefoner och surfplattor. Förstår politiker och beslutsfattare allvaret? ( BARNverket, juni 2015)

BARNverket

 

 

Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus

 

Utemiljön i form av tillräckligt stora gröna skolgårdsytor med nivåskillnader är kopplat till flera hälsoaspekter hos barn. Att ha tillgång till vegetation bidrar till mer spontan fysisk aktivitet, god hälsa och vikt, hälsosam solexponering under vår och höst, längre nattsömn samt ökat hälsostatus och välbefinnande för barn, såväl i skola som i förskola. (BARNverket, okt 2014)

Peter Pagels,
Doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet inom projektet KIDSCAPE II med fokus på skolans utomhusmiljö och dess inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och solexponering samt dess effekter på skolbarns hälsa.
Undervisande lärare inom ämnesområdet fysisk aktivitet och hälsa vid Linnéuniversitetet, institutionen för idrottsvetenskap

 

 

 

  

Lek - och rörelseutveckling

Motorisk-/rörelse- utveckling

Finmotorik/handen

Munmotorik

Fysisk aktivitet

Fysisk självkänsla

Stillasittande

Praktiskt -  estetiska "ämnen"

 

 

Lek - och rörelseutveckling

Motorisk-/rörelse- utveckling

Finmotorik/handen

Munmotorik

Fysisk aktivitet

Fysisk självkänsla

Stillasittande

Praktiskt -  estetiska "ämnen"

------------------------------

Från savannen till Tinder  - Pojkarna skolans förlorare

Svt aug 2021

----------------- 

Rekommendationer för fysisk aktivitet och stillasittande

FoHM - juni 2021

(BV: saknas betydelsen av medveten motorisk lek/träning/lärande - kroppens ABC - 

i inomhusmiljö för barn o-5 år  / 12 år)

 -----------------------