Förebyggande riskbedömningar och konsekvensanalyser

utifrån ett 

 "Barnhälsoperspektiv"

saknas många gånger vid förändringsarbete och beslut som rör barn i skolväsendets verksamheter.

 

 Forskningen är enig om att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som har påverkats, påverkas och kommer att påverkas av allt från ålder, gener och stress till motorisk utveckling och rörelse, trygga nära relationer, den fysiska miljön samt lugn och ro och skydd.

Detta måste politiker och beslutsfattare inom utbildningsväsendet på samtliga nivåer förhålla sig till - 

för barnens bästa.

 

 BARNverket vill att

"Barnhälsoperspektivet"

ska gälla i förskola, skola, fritidshem och gymnasium

 

 

Sammanställning av  blogginlägg om

"Barn- och elevhälsoperspektivet"

samt systemfelet

"Förebyggande riskbedömnigar saknas". 

(2013-2026)

 

  

Exempelsamling på systemfelet och dess konsekvenser

 2026

Skrotar digitaliseringen av nationella prov, Vi lärare

”Det här kunde vi fått istället för miljardhaveriet”, Vi lärare

 

2025 

Förslaget: Obligatorisk förskola från tre års ålder, Vi lärare

Den svenska Megaförskolan – En kritisk rapport utifrån vittnesmål, forskning och barnhälsa, Nätverket Megaförskolan

2024

5 insatser som kan bryta ohälsotrenden hos unga, Läkartidningen  (BV: var är det "fysiska barnet" och den "fysiska miljön"?)

 

 2020

Megaförskolor

Under början av 2020-talet exploderade byggandet av dessa jätteanläggningar. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) gav stöd till kommuner över hela landet för att bygga ekonomiskt storskaliga förskolor med plats för hundratals barn. (AI)

 

2018

Skolplattformen

Digitaliseringen av Nationella prov, Skolverket

 

2017

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet, Regeringen

Förskolans påverkan på barns hälsa - en genomgång av den vetenskapliga litteraturen, Folkhälsomyndigheten, 2017 BARNverket: OBS! Forsknings sammanställning  före digitaliseringens, "Megaförskolornas" och de små gårdarnas tid. Hur stora var barngrupperna och hur var personaltätheten och personalkontinuitetn samt förutsättningar för anknytning? Vilka förutsättningar gällande tid och rum hade barnen  för motorik-, lek- och rörelseutveckling, inne och ute,  rim och ramsor och rytmik, rörelsesång och musik? Detta tillsammans med stödjande vuxna i hälsosamma miljöer anpassade för barns omsorgsbehov och utveckling - utifrån ett helhetsperspektiv?

  

2011

Livskunskap ny trend i skolan - men ingen vet vad det innebär..., Expressen

 

2010

Skolverket kritisk till livskunskap, SR

2001

"I samband med lärarutbildningsreformen 2001 blev det däremot frivilligt för förskollärare och lärare mot de yngre åldrarna att fördjupa sig i hur barn utvecklas genom rytmik, rörelse, musik, dans och bild. En förskollärare kan idag genomgå hela sin utbildning utan att få någon egentlig utbildning inom dessa områden.

Vi vet hur viktigt det är med rim, ramsor, sång och musik för barns språkutveckling. Vi vet också att barn som börjar skolan med ett begränsat ordförråd riskerar att få svårigheter som följer dem genom hela skolgången.

Mot den bakgrunden är frågan högst relevant: vart tog den obligatoriska utbildningen i rytmik, sång och musik vägen i förskollärarutbildningen?" hämtat från  "Vi måste stärka sångens och musikens ställning i förskola och skola" Töres Theorell, 2026

1998

Från barnomsorg till förskola