BARNverkets blogginlägg 2013-22

BARNverkets blogginlägg om barns förutsättningar och behov för utveckling och hälsa, för hjärnan, kroppen och alla sinnen, som grund till lärande och prestation. Inläggen är skrivna av engagerade föräldrar och vårt fantastiska nätverk av barnexperter och forskare 2013- 2022.

Systemfelet

Systemfelet: Förebyggande riskbedömningar, utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv, saknas

Det finns ett systemfel i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete som riskerar våra barns utveckling, hälsa och lärande. Det saknas nämligen förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. Forskningen är enig om att barn har kropp, sinnen och en känslig hjärna i utveckling som påverkas av allt från gener och stress till rörelse och nära relationer samt den fysiska miljön. BARNverket (2019)

”Barn- och elevhälsoperspektivet” och systemfelet ”Förebyggande riskbedömningar saknas”

Detta är en sammanställning av texter och inlägg om barn- och elevhälsoperspektivet samt om systemfelet att förebyggande riskbedömningar saknas. Texterna har publicerats på BARNverkets hemsida de senaste fyra åren. De är skrivna av BARNverket samt forskare och experter dels inom området barns och ungdomars utveckling, hälsa och lärande och dels inom området psykiska och fysiska miljöer, inne och ute. (aug 2018)

BARNverket

(Denna sammanställning skickades ut till riksdagspartierna inför valet 2018)

Riskbedömningar saknas utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv

Riskbedömningar – en viktig faktor i ett kvalitetsarbete - saknas

När jag ser till skolväsendet, som arbetar med skolutveckling och barns hjärnor och kroppar, som är under utveckling, här och nu och inte går i repris, borde riskbedömningar utifrån ett barn-/elevhälsoperspektiv vara en av de viktigaste faktorerna i skolväsendets systematiska kvalitetsarbete. (2013)

Monica Wester, förälder, leg sjukgymnast, barn- och skolergonom

Rörelse

Rörelse, motorik och fysisk aktivitet i förskolan

”I andra nordiska länder har rörelse högre prioritet i både lagtext och läroplan. I läroplanerna i Danmark och Norge påpekas att förskolebarnen ska få vara fysiskt aktiva även i ”farlig leg”. De ska få utmaningar och utveckla sina motoriska förmågor”. Detta skriver Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor och forskare i folkhälsovetenskap och Idrott & Hälsa på Högskolan i Kristianstad. (maj 2022)

Stillasittande och ökad skärmtid- ett riskfyllt experiment?

Svenska barn och unga spenderar allt mindre tid i rörelse och allt mer tid framför skärmar av olika slag. Vad får detta för konsekvenser när det kommer till barns och ungas utveckling, hälsa och välbefinnande? (juni 2019)

Ann-Christine Sollerhed, Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa vid Högskolan i Kristianstad

86% av svenska skolelever rör sig för lite

Ny rapport från folkhälsomyndigheten visar nu att endast 14 % av svenska skolelever rör på sig så mycket som de behöver enligt WHO´s rekommendationer, det vill säga en timme per dag. Nu måste samhällsplanerare, kommuner, förskolor och skolor skapa tillräckligt med ytor och rum för barns rörelseglädje och motoriska utveckling, och fysisk aktivitet, inne och ute. (jan 2019)

Forskares rekommendationer för fysisk aktivitet

Forskarna är eniga om att fysisk aktivitet är positivt för barns hjärnor och skolprestationer. Detta skriver Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, i sin artikel från en konsensuskonferens 2016, med 24 forskare inom området Effekter av fysisk aktivitet för barn och unga. (Februari 2017)

Ingegerd Ericsson,
Docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola

Träna ”hjärna” i skolan

Hjärnan är det mest fulländade organet i vår kropp. Den har en fantastisk förmåga att anpassa sig men kräver utmaningar och träning för ett livslångt och framgångsrikt lärande. Därför är det viktigt att skolorna ger möjlighet till daglig fysisk aktivitet och rörelseglädje. (Januari 2016)

Lina Bunketorp Käll,
förälder, hjärnforskare och sjukgymnast

Från magläge till rörelseglädje

Från magläge till rörelseglädje – eller till stillasittande med smarta telefoner och surfplattor. Förstår politiker och beslutsfattare allvaret? (Juni 2015)

BARNverket

Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus

Utemiljön i form av tillräckligt stora gröna skolgårdsytor med nivåskillnader är kopplat till flera hälsoaspekter hos barn. Att ha tillgång till vegetation bidrar till mer spontan fysisk aktivitet, god hälsa och vikt, hälsosam solexponering under vår och höst, längre nattsömn samt ökat hälsostatus och välbefinnande för barn, såväl i skola som i förskola. (Oktober 2014)

Peter Pagels,
Doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet inom projektet KIDSCAPE II med fokus på skolans utomhusmiljö och dess inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och solexponering samt dess effekter på skolbarns hälsa.
Undervisande lärare inom ämnesområdet fysisk aktivitet och hälsa vid Linnéuniversitetet, institutionen för idrottsvetenskap

Samspel och relationer

Bristande anknytning riskerar barnens hälsa

Förskolepersonal har länge larmat om ohållbara situationer för såväl barn som pedagoger. Nu senast flera alarmerande rapporter från förskolor i Huddinge kommun. Den ständigt ökande psykiska ohälsan hos allt yngre barn är en skam för ett land som Sverige. (Februari 2018)

Helena Lindfors,
förskollärare, småbarnspedagog
Gunilla Niss,
BARNverkets ordförande, barnpsykolog

Positivt samspel är barnets livsnerv

När vuxna inom förskola, skola och fritidshem tillämpar ett elev- och barnhälsoperspektiv utvecklas ett positivt samspel mellan barn och vuxna. Med ett barnhälsoperspektiv vill BARNverket förmedla: Rörelse och samspel i en sund miljö är grunden för utveckling, hälsa och lärande eftersom barnets behov är biologiskt, socialt och känslomässigt. (Juni 2015)

BARNverket

Barnet

Ögat

Att förebygga och hjälpa ansträngda barnögon

Idag har vi anammat en livsstil som inte främjar barnens ögon på ett bra sätt. För att kunna hjälpa barnen behöver vi bli mer medvetna om hur barnögon, som är under utveckling, påverkas av vår livsstil. Det är värdefullt både för barn, föräldrar och pedagoger att eleverna får rätt hjälp, så tidigt som möjligt, för att synen ska fungera optimalt och ge eleverna de förutsättningar de behöver för att kunna hänga med i skolan. (feb 2022)

Lena Petersson Lindeli Leg. Optiker, Magister i klinisk optometri

Fysisk miljö

Digitalisering

Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet motiverar Barnskyddslag snarast

I Sverige pågår ett gigantiskt experiment. Den nationella digitaliseringsstrategin i förskolan och skolan leder till ökad skärmtid utan att vi har en aning om konsekvenserna. Beslutet togs utan att någon föregående riskbedömning och barnhälsokonsekvensanalys gjordes, gällande påverkan på barnets fysiska och psykiska utveckling och hälsa. Inga experter på barnets känsliga hjärna, kropp och sinnen i utveckling konsulterades. Techindustrin lobbade hårt för en för dem lysande affär och politikerna gick på det.

Därför behövs en lag som skyddar barnen. (okt 2019)

BARNverket

Digitalisering i förskolan – en risk?

1 juli 2019 får förskolan en ny läroplan där digital teknik ska tillämpas. Blir skärmarna förskolans ”räddning”?

Barn dras till dem och blir sittande och tysta. (juni 2019)

Vår hjärna och relationer kan hotas av för mycket skärmtid

Sissela Nutley

-Vilken roll spelar innehållet och tiden framför skärmen för hur vi mår?
-Vad händer med ögonkontakten?
-Vad händer med samhället när vi är väldigt mycket neråt i våra skärmar? … (juli2019)

Digitaliseringen i förskolan – för vems bästa?

Ekonomiska intressenter får inflytande över barnen redan i förskoleåldern: ”Techföretagen täljer guld i förskolan”, medan föräldrar förlorar möjligheten att själva ”bestämma om deras småbarn ska stirra in i skärmar eller inte”.

Paulina Neuding skriver i Dagens samhälle varför man bör vara skeptisk mot införandet av digitala läromedel i förskolans läroplan: (nov 2018)

Små barns användning av digitala medier ökar

Var är barnhälsoperspektivet?

Internetstiftelsens rapport 2018, Svenskarna och internet 2018, visar att internetanvändningen ökat de senaste åren, främst bland de minsta barnen. Idag använder vart fjärde svenskt spädbarn (!) internet. Med anledning av den tidiga exponeringen för digitala medier efterlyser föräldraföreningen BARNverket riskbedömningar utifrån barns utveckling, hälsa och lärande. … (okt 2018)

Digitaliseringens risker, en barnläkares synpunkter

Den digitaliseringsstrategi som idag genomsyrar hela skolväsendet, från förskola till gymnasium, riskerar få stora konsekvenser för våra barns utveckling, hälsa och lärande.

Innan förslaget klubbades igenom, inkom bl a detta remissvar från Hugo Lagercrantz, senior professor i Barnmedicin: (okt 2018)

Ska barn i skolan utsättas för nätporr? – Vad säger lagen?

Riksdagen har just röstat ner ett förslag om att införa porrfilter på datorer och nätverk som används i undervisningen. Vad är det som hänt med de vuxnas ansvar för och omsorg om våra barn och ungdomar? (april 2018)

Digitaliseringen av skolväsendet ett riskfyllt experiment

Barnverket gör sin röst hörd och skriver den 11 december i Dagens Samhälle om digitaliseringen av skolväsendet. Mot bakgrund av Läkaresällskapets konferens ”Den uppkopplade barnhjärnan” (där inte en enda politiker fanns på plats) och den forskning som nu lyfts fram vill vi uppmana beslutsfattare och aktörer inom skola och förskola att informera sig om riskerna med digitaliseringen av förskola och skola. En tvärvetenskaplig förebyggande riskbedömning ur barn- och elevhälsoperspektiv måste föregå en sån här viktig fråga! (December 2017)

BARNverket

Skärmtiden har betydelse

Hur finner vi den goda balansen mellan digitalt och verkligt liv? Hur vägleder vi barnen och vem vägleder i sin tur föräldrar, lärare och skola? Barnläkare Åse Victorin beskriver skärmtidens inverkan på barns utveckling och ger förslag på hur vi kan hantera digitaliseringen. (September 2017)

Åse Victorin,
Leg läk., specialist Barn- och Ungdomsmedicin, specialist Allmänmedicin

Goda förutsättningar för hälsa och lärande skapas när mobilförbud införs på skolor

När barnen slutade leka och vara fysiskt aktiva på rasterna beslöt rektorn på Bräckeskolan i Göteborg att införa förbud mot mobiler och surfplattor på skoltid. Detta gav positiva effekter. (November 2015)

BARNverket

Luft

Har ventilationen och luftkvalitén blivit bättre i skolan? – Tre dokument som visade på brister

Föräldraorganisationen BARNverket arbetar för att alla barn i Sverige ska kunna vistas i hälsosamma och säkra miljöer i skolväsendets verksamheter, från förskola till gymnasium. Detta för optimal utveckling, hälsa och lärande samt ”Barnets bästa”. DN´s debattartikel den 3 juni belyser än en gång att BARNverket har mycket kvar att göra när det kommer till kvalitén och säkerheten i våra barns fysiska miljöer i förskola till gymnasium, bland annat när det gäller ventilation och luftkvalité. (2021)

BARNverket

Inomhusluftens betydelse för en god arbetsmiljö i skolan

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Arbetsmiljön i skolorna påverkar hur lärarna kan undervisa och hur elever tillgodogör sig undervisningen. En av de viktigaste delarna i en väl fungerande arbetsmiljö är kvaliteten på inomhusluften. (Oktober 2015)

BARNverket

Ljud

Så förbättrar vi ljudmiljön i skolan

Det finns ett tydligt samband mellan ljudmiljö och lärande. Vad kan göras åt det? Hur går det till? Och vad kostar det? Svaren presenterades på kunskapsdagen Bra ljudmiljö ger resultat. (Januari 2017)

BARNverket

Bullret i städerna ökar och barnen blir de stora förlorarna

Barns och elevers utveckling, hälsa och lärande riskeras med nuvarande lagar och regler för buller vid bostadsbyggande, förtätning och stadsutveckling. Politiker och beslutsfattare saknar ett barn- och elevhälsoperspektiv och tycks inte förstå att barn behöver en bra utemiljö för att må bra och utvecklas optimalt. (Juli 2016)

BARNverket

Barnen och Brommaflyget - Var är barnhälsoperspektivet?

Barnen och Brommaflyget verkar för att minimera negativ påverkan från Brommaflyget när det gäller barns utveckling, hälsa och lärande samt säkerhet.

Barn har kropp, sinnen och en hjärna i utveckling som påverkas av fysiska miljöfaktorer, till exempel buller. Barns hjärnor är känsligare än vuxnas för alla typer av yttre påverkan. Därför är det av största vikt att riskbedömningar och konsekvensanalyser ur ett barnhälsoperspektiv beaktas vid planeringen av förändringar som rör barn. Detta är också viktigt för att följa FNs barnkonvention, miljöbalken samt arbetsmiljölagen.

Ljus

Ljusets påverkan på barn

Ungefär en tredjedel av vuxna är mer känsliga för visuella stimuli. Dessa visuella stimuli kan bestå av för starka ljuskällor, för stora kontraster på ljusheten på ytor, visuellt och icke-visuellt flimmer från ljuskällor.

Forskning visar att barn är mer känsliga än vuxna för störningar i den visuella miljön, framförallt icke-visuellt flimmer. De vanligaste problemen som uppkommer när man reagerar på detta är ögonbesvär, huvudvärk

Skolans ljus – om betydelsen av bra ljus i pedagogiska miljöer

Ljus är livsviktigt för oss människor, skriver Thorbjörn Laike, professor i miljöpsykologi vid Lunds universitet. Det handlar inte bara om att vi behöver ljus för att se och arbeta. Ljuset hjälper också till att styra vår vakenhet och sömn. Detta kan i sin tur påverka vårt välbefinnande och därmed vår prestation. (Mars 2018)

Thorbjörn Laike,
Professor i miljöpsykologi vid Institutionen för arkitektur och byggd miljö, Lunds Universitet

Möbler - Inredning

Skolmöbler och sittande barn

Det är av stor vikt att våra barn i skolan har stolar och bord som ger förutsättningar till en bra sittställning för aktivitet, koncentration och vila. Tyvärr har vi den senaste tiden, av flera föräldrar blivit uppmärksammade på att många skolor och kommuner upphandlar stolar som mer liknar en barstol med en pinne framtill som fotstöd. Detta riskerar att påverka barnens koncentration, lärande och hälsa. (December 2016)

BARNverket

Natur

Grönstruktur och barnens hälsa och lärande

Forskningen visar att grönska i barns och tonåringars boende- och skolmiljö är viktig för deras hälsa och utveckling. Grönskan främjar lek och fysisk aktivitet och leder till bättre motorisk och kognitiv utveckling. Dessutom förebygger gröna miljöer aggressiva beteenden och dålig mental hälsa hos barn och ungdomar. (September 2016)

Mare Löhmus Sundström,
Förälder, Docent, Dr.
Handläggare: klimat och hälsa Centrum för Arbets- och Miljömedicin/SLSO
Samt forskare vid Institutet för Miljömedicin/Karolinska Institutet

Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus

Gårdar

Förskolegårdar håller inte måttet

Många av Sveriges förskolegårdar håller inte längre måttet. De fyller inte den funktion som krävs för att gynna barns motoriska och perceptuella utveckling. Ytorna krymper och det har skett en successiv nedmontering av lekredskap som utmanar och stimulerar rörelseutvecklingen. (dec 2021)

Ylva Ellneby, förskollärare, specialpedagog, utbildare och författare

Ska det finnas barn i städer? Skolgå rdar krymper och försvinner när städer växer.

Föräldrar hör av sig till BARNverket och undrar: Ska det finnas barn i städer? Stillasittandet ökar och det gör också kunskapen om betydelsen av rörelseglädje och fysisk aktivitet för barns utveckling, hälsa och lärande samt skolresultat. Samtidigt krymper och försvinner skolgårdarna samt stora gröna ytor i samhällsplaneringen. Det handlar om barnens arbets- och livsmiljö. Förtätning och samhällsplanering sker utan att man tar hänsyn till barnhälsoperspektivet och barns behov. (September 2015)

BARNverket

Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus

Byggnader

Det behövs en barnmiljölag

Förskolor och skolor måste byggas bättre – för barnens skull!

Det gäller att göra rätt från början, för barn går inte i repris.
Därför behövs nu tvärprofessionell och multidisciplinär kompetens när förskolor och skolor ska byggas. Det gäller att ta hänsyn till barns behov, för kropp, sinnen och den känsliga hjärnan i utveckling. Och det gäller att göra konsekvensanalyser och förebyggande riskbedömningar utifrån ett barn- och elevhälsoperspektiv. (jan 2019)

Högre frånvaro i skolor med många elever

När det byggs nytt blir många skolor stora skolor. Det finns tydliga indikationer på att i stora skolor har fler elever en hög frånvaro. Denna artikel bygger på Prestationsprinsens rapport ”Skolans tomma stolar”. (Mars 2018)

Aggie Öhman,
Författare till ”Skolans tomma stolar”
Debattör och verksamhetsutvecklare inom skola och ungas psykiska hälsa

Stadsbyggnad

Bullret i städerna ökar och barnen blir de stora förlorarna

BARNverket

Staden förtätas och barnen blir de stora förlorarna

Nu planerar många kommuner att förtäta bostadsområden. Men var är barn- och elevhälsoperspektivet? Stora ytor, gärna med naturmark. Det är vad barn och unga behöver för rörelseglädje och återhämtning. De behöver också bullerfria miljöer, bra luft och lagom mycket solljus. Allt detta skapar goda förutsättningar för barns och ungas hälsa och lärande. (Juni 2016)

BARNverket

Ska det finnas barn i städer? Skolgårdar krymper och försvinner när städer växer.

BARNverket

Hygien

Förskolan är en smittohärd för barn

Förskolebarn är sjuka runt två månader per år. (2014)

Gunilla Niss BARNverket

Covid - 19

Rekommendationer till rektorer och skolledning med anledning av COVID-19

BARNverket har i samarbete med Vetenskapsforum Covid -19 och föreningen COVID-19, Skola & Barn tagit fram rekommendationer till Utbildningschefer & Skolledningar med anledning av COVID-19.(nov 2020)

BARNverket

Övrigt

Skolinspektionens skolenkät

Flera föräldrar i BARNverket har reagerat på Skolenkäten som Skolinspektionen använder för sin kvalitetsmätning. En av dem skickade följande kommentarer till Skolinspektionen, som vi väljer att dela. BARNverket ser också problemet med otydlighet i ansvars- och kvalitetsfrågor. Vi vill också inkludera fysiska miljöfaktorer i skolans kvalitetsarbete. (februari 2019) (Se Barnverkets mål.)

“Tänk efter före!”

Systemfelet som BARNverket har påtalat en längre tid, blir allt tydligare på alla plan inom reform- och förändringsarbete: avsaknaden av kompetenta konsekvensanalyser och riskbedömningar utifrån ett barnperspektiv! Det gäller både utveckling, hälsa och lärande samt säkerhet! (jan 2019)

Förskolan måste ha en läroplan som tydligt utgår från barns behov!

BARNverket anser att förslaget till läroplan för förskolan ej tydligt tar hänsyn till barns grundläggande behov med avseende på ålder, den fysiska miljön, det växande barnets behov av motorisk och sensorisk stimulans samt rörelse och återhämtning i en sund miljö. Vi kan därför inte ställa oss bakom dokumentet som grund för förskolebarns läroplan. Det behövs en läroplan som tydligt utgår från vad barn behöver. (Februari 2018)

BARNverket

Skydd

Ogenomtänkta reformer riskerar barns hälsa

Skola och förskola ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Men i såväl nationell digitaliseringsstrategi som i många andra statliga reformer saknas riskbedömningar. Barndomen går inte i repris. Barnverket kräver därför att detta systemfel åtgärdas genom en barnskyddslag. (dec 2019)

Klicka nedan för att ta del av den debattartikel skriven av representanter för Barnverket som publicerades i Dagens Samhälle den 28e augusti 2019. (sept 2019)

Det behövs en barnmiljölag

Förskolor och skolor måste byggas bättre – för barnens skull!

Ska barn i skolan utsättas för nätporr? – Vad säger lagen?

Bullret i städerna ökar och barnen blir de stora förlorarna

BARNverket

Barnen och Brommaflyget - Var är barnhälsoperspektivet?

Barnen och Brommaflyget verkar för att minimera negativ påverkan från Brommaflyget när det gäller barns utveckling, hälsa och lärande samt säkerhet.

Kunskapsbanken: Barn- och elevhälsoperspektivet