”Motoriken är inte enbart viktig för den fysiska och motoriska förmågan, utan är en förutsättning för såväl kognitiv som social och språklig utveckling. Det är därför av stor vikt att beslutsfattare, politiker, utbildare för barnskötare och förskollärare samt tjänstemän på olika nivåer fattar beslut som möjliggör strukturerad och meningsfull motorisk träning för alla barn i förskolan”, säger Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor i folkhälsovetenskap vid Högskolan Kristianstad. (feb 2026)

Föräldrar behöver information om den viktiga motoriken!

”Motoriken hos de minsta barnen blir sämre och sämre.”
Så säger Linda Arnrup, gympaledare för de allra minsta barnen och grundare av miniStuds. Här vittnar hon om vilka utmaningar många små barn har idag.
”Vi kan tydligt se att motorisk träning där barnen får uppgifter att lösa, anpassade efter barnets förutsättningar och ålder, ger mycket positivt resultat. Varför agerar då inte samhället mer för att ge varje barn rätt förutsättningar? Var ligger ansvaret att säkra att varje nybliven förälder får viktig information och kunskap om den motoriska utvecklingen och dess påverkan på kropp och hjärna?” (mars 2025)

Barnprodukter riskerar barns motoriska utveckling: Barnvagnen

Att skapa bra förutsättningar för barns motoriska utveckling, rörelseutveckling, och ett bra sittande börjar tidigt. En pusselbit är mycket tid för mys, samspel och lek i magliggande på golvet tillsammans med närvarande föräldrar. En annan pusselbit är barnvagnar med bra ergonomiska förutsättningar för barnets sittande, det vill säga: plansits i sittvagnen.

Här berättar Ulrika Myhr, barnfysioterapeuter, med lång erfarenhet och mycket kunskap från Sverige och världen, om varför det är så viktigt med plan sits i sittvagnen. (feb 2025)

”Skadligt när barn inte får utveckla motoriken”

Föräldraorganisationen BARNverket tipsar om ett mycket viktigt och spännande webbinar med några av Sveriges främsta motorikexperter.

”Skadligt när barn inte får utveckla motoriken” – Barns neurologiska utveckling drabbas när deras tillvaro blir allt mer passiv och rädsla för vad som ses som ”farligt” leder till förbud och restriktioner kring fysisk aktivitet. (okt 2024)

BARNverkets litteraturkanon om ”Motoriken” för barns utveckling, hälsa och lärande

Med anledning av den senaste tidens diskussioner om barns försämrade motorik, ”Barn kan inte längre göra kullerbyttor, gå baklänges eller klippa med sax”, publicerar här BARNverket en ”Motorik-kanon” för hjärnans, kroppens, handens och sinnenas utveckling – som en grund till hälsa och lärande. (mars 2024)

Politiker och beslutsfattare! Glöm inte den viktiga MOTORIKEN – den påverkar våra barns hälsa och lärande.

Barn som börjar skolan med en otränad oerfaren motorik får ofta svårt att delta i kamraters fysiska rörelselekar; de riskerar att hamna i så kallat motoriskt utanförskap. Utan någon form av motorisk stimulering/träning kommer de flesta barn med motoriska brister att ha kvar sina motoriska problem långt upp genom skolåren. Därför behövs en ökning av medveten rörelseträning för alla barn och specialundervisning i motorik för elever som behöver det, skriver Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap, idrottslärare i Bunkefloprojektet. (juni 2023)

Småbarnspedagog: En motorisk självkänsla och en bra motorik vill vi alla ge våra barn

Vi fann ett viktigt inlägg i det sociala flödet. ”Ett inlägg som är viktigt att många vet om och förstår.” Ett inlägg om vad som händer när ett barn får ligga på golvet både på rygg och på mage en stund varje dag.

Marie Johansson, förskolelärare och diplomerad småbarnspedagog har skrivit om detta viktiga utvecklingssteg och den fantastiska ”planen” för barns motoriska utveckling och självkänsla. (mars 2023)

Rörelse, motorik och fysisk aktivitet i förskolan

”I andra nordiska länder har rörelse högre prioritet i både lagtext och läroplan. I läroplanerna i Danmark och Norge påpekas att förskolebarnen ska få vara fysiskt aktiva även i ”farlig leg”. De ska få utmaningar och utveckla sina motoriska förmågor”. Detta skriver Ann-Christin Sollerhed, universitetslektor och forskare i folkhälsovetenskap och Idrott & Hälsa på Högskolan i Kristianstad. (maj 2022)

Stillasittande och ökad skärmtid - ett riskfyllt experiment?

Svenska barn och unga spenderar allt mindre tid i rörelse och allt mer tid framför skärmar av olika slag. Vad får detta för konsekvenser när det kommer till barns och ungas utveckling, hälsa och välbefinnande? ( BARNverket, juni 2019)

Ann-Christine Sollerhed, Universitetslektor i folkhälsovetenskap med inriktning idrott och hälsa vid Högskolan i Kristianstad

86% av svenska skolelever rör sig för lite

Ny rapport från folkhälsomyndigheten visar nu att endast 14 % av svenska skolelever rör på sig så mycket som de behöver enligt WHO´s rekommendationer, det vill säga en timme per dag. Nu måste samhällsplanerare, kommuner, förskolor och skolor skapa tillräckligt med ytor och rum för barns rörelseglädje och motoriska utveckling, och fysisk aktivitet, inne och ute. (BARNverket, jan 2019)

Forskares rekommendationer för fysisk aktivitet

Forskarna är eniga om att fysisk aktivitet är positivt för barns hjärnor och skolprestationer. Detta skriver Ingegerd Ericsson, docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola, i sin artikel från en konsensuskonferens 2016, med 24 forskare inom området Effekter av fysisk aktivitet för barn och unga. (BARNverket, feb 2017)

Ingegerd Ericsson,
Docent i idrottsvetenskap vid Malmö Högskola

Träna ”hjärna” i skolan

Hjärnan är det mest fulländade organet i vår kropp. Den har en fantastisk förmåga att anpassa sig men kräver utmaningar och träning för ett livslångt och framgångsrikt lärande. Därför är det viktigt att skolorna ger möjlighet till daglig fysisk aktivitet och rörelseglädje. (BARNverket, jan 2016)

Lina Bunketorp Käll,
förälder, hjärnforskare och sjukgymnast

Från magläge till rörelseglädje

Från magläge till rörelseglädje – eller till stillasittande med smarta telefoner och surfplattor. Förstår politiker och beslutsfattare allvaret? ( BARNverket, juni 2015)

BARNverket

Stora gröna skolgårdsytor bidrar till att öka skolbarns hälsostatus

Utemiljön i form av tillräckligt stora gröna skolgårdsytor med nivåskillnader är kopplat till flera hälsoaspekter hos barn. Att ha tillgång till vegetation bidrar till mer spontan fysisk aktivitet, god hälsa och vikt, hälsosam solexponering under vår och höst, längre nattsömn samt ökat hälsostatus och välbefinnande för barn, såväl i skola som i förskola. (BARNverket, okt 2014)

Peter Pagels,
Doktorand i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet inom projektet KIDSCAPE II med fokus på skolans utomhusmiljö och dess inverkan på skolbarns fysiska aktivitet och solexponering samt dess effekter på skolbarns hälsa.
Undervisande lärare inom ämnesområdet fysisk aktivitet och hälsa vid Linnéuniversitetet, institutionen för idrottsvetenskap